Att rena förorenad jord med hjälp av växter, som därefter kan användas som byggmaterial, var precis den typ av nytänkande idé som juryn i SLU och Sparbanken Skånes innovationspris sökte. Vinnarna Nina Safavi och Johanna Larsson har fortsatt utveckla sin idé.
När förorenad jord upptäcks leder det oftast till att stora jordmassor grävs upp och fraktas bort. Utöver de transporter detta medför, så går markens nyttiga mikroorganismer förlorade och invasiva arter riskerar att få större spridning.
– Enorma mängder jord flyttas runt i samhället i dag, säger Nina Safavi, som studerat landskapsarkitektur vid SLU Alnarp.
Under sin tid som anställd parkplanerare i USA såg hon hur förgiftad jord antingen fraktades till deponi eller begravdes under ny jord.
– Jag blev chockad över omfattningen av detta och tänkte att vi skulle kunna använda växter för att rena marken i stället, men som praktiker hade jag inte tid att utforska denna lösning.
Vid mastersprogrammet i landskapsarkitektur träffade hon kurskamraten Johanna Larsson, som under sitt husbygge testade och undersökte hur olika växtmaterial kan användas som byggmaterial.
– Jag har byggt en del med lera, det är en naturlig byggteknik där växtmaterial kan bidra med olja och fibrer, säger Johanna.
I mötet mellan Nina och Johanna såddes fröet till vinnarprojektet Phyto-Matter. Metoden bygger på fytoremediering, vilket betyder att växter extraherar eller stabiliserar föroreningar i miljön. Rent konkret innebär det att växter tar upp föroreningar från jordmassorna, som därför inte behöver flyttas. Det unika i studenternas projekt är att det undersöker hur växtmaterialet därefter kan användas som råvara i olika byggmaterial, och på olika sätt kapslas gifterna in.
Ett exempel på användningsområde är tungmetaller, som kan kapslas in i växter. I vissa fall behöver växterna förbrännas och askan kan återanvändas i form av exempelvis keramiska produkter som kakel eller lasyr.
– Växterna skapar olika färger, så det är möjligt att få fram en bredd av estetiska effekter, säger Nina.
De betonar också att vi i dag inte vet vilka metaller eller ämnen som kommer att vara värdefulla i framtiden.
– Detta är ett sätt att behålla ämnen som kan komma att bli värdefulla, i stället för att bara kasta bort dem.
Hur växterna lagrar föroreningarna skiljer sig åt. Ett viktigt pågående arbete är att identifiera vilka växter som kan extrahera vilka typer av föroreningar, på vilket sätt de lagras in i växten och hur lång tid processen tar.
– Vi vill ta fram en kunskapsbas för vägledning av växtval vid olika typer av föroreningar, men också vilka råvaror de kan användas till därefter. Kunskapen finns, men är utspridd, vi vill göra den mer lättillgänglig och samlad.
Johanna och Nina ser framför sig en open source-lösning.
– Vi kan inte göra alla odlingstester själva, så det är viktigt att flera kan bidra med ny information. Resultatet kommer också att se variera beroende på växtzon, så det är viktigt att få fram lokal information.
Efter vinsten har projektet finansierats med s.k. VFT-medel som SLU Holding tilldelar via Vinnova. Genom medlen har en webbapplikation utvecklats där användare kan upptäcka och söka upp information om olika växter och koppla dem till hur de kan nyttjas för att hantera föroreningar. Allt finns tillgängligt på Phyto-Matters hemsida.
Filmen under har även tagits fram för att tydligare kunna presentera konceptet för potentiella användare.
För prissumman på 100 000 kronor planerar de att besöka några platser där metoden har testats, bland annat det svenska glasbruket Orrefors, som har extraherat nickel från växterna. Prispengarna gjorde det också möjligt för studenterna att fortsätta arbeta med Malmö in the making, en satsning inom Malmö stad i samarbete med Köpenhamn som var världshuvudstaden i arkitektur 2023.
– Vi medverkade i det publika programmet, där vi under en workshop bjöd in malmöborna att göra material med oss.
Att de vann innovationspriset var oväntat för dem båda, de såg ansökan främst som ett bra tillfälle att träna sig i att pitcha sin idé. Inför tävlingen deltog de även i Green Innovation Parks pitch-träning.
– Där fick vi bra tips om hur vi kan göra vår information mer tillgänglig.
De rekommenderar andra att delta i tävlingar, utmärkelser och liknande.
– Sök allt du kan, idén förbättras när du tvingas använda ett annat språk än du gör under studier eller forskning, det väcker nya frågeställningar och processen är utvecklande.
De tipsar även om att samarbeta.
– Hitta en parhäst, det är så mycket lättare och roligare när du har någon att bolla idéer med, säger Johanna.
Johanna har ett år kvar av studierna, medan Nina just blivit klar. Båda njuter av studietiden, och planerar att därefter att jobba som landskapsarkitekter.
– När jag kommer tillbaka till arbetslivet kommer jag att ha mod att säga ”vi gör så här i stället”, när det blir tal om att schakta bort förorenad jord, säger Nina.
SLU Alnarp och Sparbanken Skånes Innovationspris är öppet för alla idéer, men hållbarhetsaspekten är central i bedömningen. Den totala prissumman om 200 000 kronor fördelas på ett första pris om 100 000 kronor och två tillväxtpriser om 50 000 kronor vardera. Priser delas ut i både student och forskarkategorin. Nästa ansökan öppnar i början av 2024. Mer info om priset finns här.
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!
