Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning vid SLU. Att bidra med aktuell kunskap när det gäller matens miljöpåverkan, reda ut begreppen och hitta svaren på de svåra frågorna är hennes drivkraft. Hon inspireras av de som vågar säga sanningen och brinner för att forskningen ska göra nytta. Beslut måste baseras på kunskap – inte på halvsanningar eller myter.
Sedan 2008 är Elin Röös knuten till SLU. Intresset för jordbruk har alltid funnits där. Att bli bonde var precis det åttaåriga Elin drömde om och som hon följde upp som tonåring med sommarjobb på kusinernas lantgård i Värmland. Men sen tog det några år och en utbildning till civilingenjör inom teknisk fysik innan intresset blev hennes yrkesval.
– Efter 10 år inom IT- och telekomindustrin gjorde mitt stora intresse för jordbruk sig påmint igen och jag började min forskarutbildning på SLU. Det var en tid med ökad miljömedvetenhet och för mig personligen var frågorna om hållbarhet och hur vi påverkar vår miljö extra viktiga. Mitt tredje barn var nyfött och precis som alla föräldrar ville vi det bästa för våra barn. Men samtidigt både såg och upplevde jag hur vår västerländska livsstil var en form av lyxliv på bekostnad av barnens framtid. Jag kände en stark drivkraft att bidra och drevs absolut av någon form av skuld så jag tog chansen när den dök upp, säger Elin.
2013 disputerade Elin med en avhandling om klimatpåverkan av livsmedel – Analysing The Carbon Footprint of Food – Insight for Consumer Communication – och idag ingår Elin i flera olika forskarteam.
– Ett av de projekt jag ingår i handlar om att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter. Ett annat att studera och beräkna effekter av klimatskatt på livsmedel. Jag arbetar också med ett projekt som handlar om hållbarhetsfrågor i svenskt lantbruk för att öka kunskapen om vad ett hållbart jordbruk är.
Att forskningen når utanför den akademiska världen är centralt och en drivkraft för Elin.
– Vi står inför stora förändringar. Hållbar matproduktion och hållbar markanvändning är ett komplext område som handlar om flera faktorer som till exempel odlingssätt, klimatpåverkan och vattenanvändning. Och det är svårt. Det lätta är redan gjort. Frågorna vi står inför nu är så svåra att ibland blir svaret från oss forskare att det är så komplext att det inte går att svara på. Det duger inte. Som jag ser det måste vi hitta vägar för att förmedla den kunskap vi har till de som ska fatta besluten.
Frågan om hållbar matproduktion och markanvändning är inte bara stor, bred och komplex. Den är också känslig.
– Ja så är det. Hur vi ska producera mat och använda vår mark är känsliga frågor. Även om vi vet i stort vad som behöver göras är det inte enkelt. Vi forskare är heller inte alla gånger så bra på att kommunicera den kunskap vi har. Men stora förändringar kommer att krävas. Vi behöver minska vår animaliekonsumtion med upp till 70-80 procent jämfört med idag för att nå en hållbar matproduktion.
De områden man har definierat och som man forskar inom när det gäller hållbar matproduktion är foderproduktion, gödselhantering och idisslande djur. Ett konkret resultat som visar hur forskningen kan bidra i de här frågorna är Köttguiden som riktar sig till intresserade konsumenter.
– Köttguiden började som ett forskningsprojekt tillsammans med en grupp konsumentforskare. Frågan kring hur vi förmedlar ett komplext problem på ett enkelt sätt blev central och vi utvecklade Köttguiden som ett försök att ge intresserade konsumenter hjälp att välja bättre kött – och att äta mindre kött. Många gillade initiativet men vi fick också höra en del skeptiska röster och ett par hälsade att uppgiften var omöjlig. Något som inspirerade oss att arbeta ännu hårdare.
Köttguiden har sedan den presenterades uppdaterats och byggts ut ytterligare och finns idag som en app att ladda ner till telefonen. Världsnaturfonden (WWF) driver numer Köttguiden och har investerat och lagt till nya funktioner i appen. Planer finns att komplettera Köttguiden med en Vegoguide.
Det finns många sätt att nyttiggöra forskningsresultat.
– Att forskningen kommer till nytta stimulerar mig och jag tycker det är positivt att Världsnaturfonden är så engagerade, berättar Elin. För mig var det aldrig aktuellt att starta ett bolag för att utveckla informationen kommersiellt. Det kändes heller inte aktuellt att ta betalt av en ideell organisation. Tillsammans med SLU Holding fick jag hjälp att ta fram ett avtal där WWF förbinder sig att utveckla och driva appen under ett antal år. Det är positivt och ett bra exempel på hur aktuell forskning kan användas konkret.
Men arbetet med att få till stånd en hållbar matproduktion och hållbar markanvändning hänger inte bara på hur konsumenterna väljer. Det handlar också om livsmedelsindustrin och handeln. Och ett politiskt ledarskap.
– Det vi forskare kan bidra med är kunskap för att beslut som ska fattas grundar sig på vetenskap. Inte på myter eller halvsanningar. Politiskt finns olika påverkansinstrument att använda. För konsumenter måste det vara lätt att göra rätt, handeln och livsmedelsindustrin behöver ta större ansvar. Människor kommer alltid att behöva äta, så det kommer alltid att finnas möjligheter att tjäna pengar på mat. Det viktiga nu är att se nya möjligheter.
Forskningen kan bidra på många sätt.
– För mig personligen är det viktigt att min forskning gör nytta eftersom jag drivs att vilja lösa de akuta problemen. Att nå ut med vår forskning är viktigt. Men i dag är det mer meriterande för en forskare att publicera sin forskning än att som i mitt fall, lägga ner mycket tid och engagemang på föreläsningar för att nå ut med ny kunskap. Forskning idag är också ganska ”smal”. Ett sätt att bredda sin forskning kan vara att stämma av och lyssna var frågeställningarna finns, hitta inom vilka områden man vill lära mer och vilka områden som är intressanta att forska vidare inom för att få ny kunskap. Att kommersialisera sin forskning är en annan väg. Och om man inte själv är intresserad eller vill driva något finns möjlighet att ta idéer och projekt vidare genom ett samarbete med SLU Holding. Det är en värdefull möjlighet och en viktig väg för forskningen att nå ut i samhället, säger Elin Röös, forskare inom området hållbar matproduktion och hållbar markanvändning vid SLU.
Läs mer om Elin Röös och hennes forskning här.
Läs mer här för inspiration och hjälp att välja bättre kött.
Köttguiden finns också som en app som går att ladda ner där appar finns.
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!
