Ett nytt klimatvänligare ris ger större skördar samtidigt som utsläppen av växthusgaser från odlingarna blir lägre. Riset klarar dessutom av ett varmare klimat. Docent Chuanxin Sun och hans forskarteam vid SLU står bakom den prisbelönta forskningen som lett fram till detta klimatris.
– Om detta ris skulle odlas globalt skulle det potentiellt innebära mat till 200 miljoner fler människor, samtidigt som klimatpåverkan skulle minskas med motsvarande 120 miljoner bilar, berättar Sun.
Chuanxin Suns forskarkarriär startade med en masterexamen och ett par år som forskare vid Chinese Academy of Agricultural Sciences i Peking. I slutet av åttiotalet fick Sun upp ögonen för Sverige som ett intressant forskarland, inte minst inom biologi, och 1988 flyttade han till Stockholms universitet för att doktorera. Den höga forskningsnivån i Sverige gav mersmak, Sun stannade kvar och 10 år senare gick han vidare till SLU i Uppsala. Numera är han docent vid institutionen för Växtbiologi där han leder ett fem personer starkt forskarteam! Sun koordinerar dessutom ett internationellt forskningsarbete kring ”klimatsmarta risorter” med forskare i Sverige, USA och Kina.
Ett prisbelönt ris med gen från korn
Ris utgör basfödan för en stor andel av världens befolkning. De vattenindränkta fälten där ris odlas släpper dock ut stora mängder metangas från risets rötter då bakterier ”äter upp” det kol som samlas i rotsystemet. Dessa utsläpp står för upp till 17% av världens totala utsläpp av metangas, en mycket potent växthusgas, den andra mest betydande växthusgasen efter koldioxid. Riset som Sun och SLU-forskarna tagit fram producerar 90% mindre metangas än andra vanliga risvarianter, och ger samtidigt 10% högre avkastning. Det Sun och hans team har gjort är att föra över en gen från korn till ris, en regulatorisk gen som kontrollerar sockersyntes och fördelning av sockret, eller kolet, i plantan. Med denna gen skickas mer fotosyntesgenererat socker till stjälk och riskorn, och mindre till rötterna.
– Vår forskning om kolflöden inom plantan, dvs hur du ändrar de metaboliska flödena, gör också att plantan kan få andra egenskaper. Vi vill fördela kolet så att mer hamnar ovan jord, dvs i stjälk och korn. När kolet går ner till rötterna och de bakterier som finns där bildas metangas. Nu svälter vi bakterierna så mindre metangas bildas samtidigt som kolflödet styras mot att t ex skapa mer stärkelse i plantan. På detta vis blir det mer och bättre ris, och mindre klimatpåverkan, berättar Sun.
Utvecklingen av den nya rissorten har vunnit många utmärkelser, bl a blev Suns forskning utsedd till en av 2015 års främsta innovationer av tidskriften Popular Science. Forskningsresultatet har även publicerats i den prestigefyllda tidskriften Nature, samt uppmärksammats i The Economist, Financial Times och MIT Technology Review för att nämna några.
En investering för ett bättre klimat
SLU Holding har varit drivande i skapandet av företaget Green Rice Sweden AB, som grundats tillsammans med en svensk/kinesisk investerare med stort intresse för världens klimat. Investeraren, Mr. Zheng Fang, är en filantrop som investerar i high tech-projekt med potential att förbättra världens klimat. För ett par år sedan fick Mr. Fang upp ögonen för Suns forskning vilket ledde till starten på en givande relation. 2017 tecknades ett avtal mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Mr. Fangs bolag Beijing Xianhe Transportation Technology, som idag finansierar Suns forskning. Mr. Feng och Sun har även ett gemensamt bolag i Green Rice Sweden AB, där SLU Holding också har en ägarandel.
SLU Holding har varit drivande
Sedan flera år har SLU Holding arbetat med Suns tidigare forskningsprojekt, alla med hög potential. Fram till idag har de genererat flera patent. Genom sitt professionella nätverk har SLU Holding agerat affärsrådgivare och utvecklare av juridiska avtal och patentansökningar, och varit drivande i att starta bolaget Green Rice Sweden AB. Bland annat genom att skapa kontakt med andra investerare.
– Christer Frånlund, rådgivare på SLU Holding, har bland annat hjälp mig att starta företaget och med viktiga patentansökningar. Idag har jag tre internationella patent, mycket tack vare Christer!, också ett tack till Björn Ingemarsson, tidigare rådgivare på SLU Holding, säger Sun.
Suns tips till andra forskare
På frågan om vad Suns skulle vilja ge för tips åt andra forskare, är svaret att fokusera på följande tre delar i sin forskning:
• Förkovra dig i grundforskning – för att förstå området, de grundläggande utmaningarna och de stora frågorna
• Forska för samhälle och miljö – och var inte rädd att använda ny ”cutting edge”-teknologi för att lösa samhällets utmaningar
• Försök kommersialisera – ”All forskning bör vara länkad till en tillämpning eller produkter”
Till dig som är i början av din forskningskarriär och funderar på vilken inriktning du ska satsa på, ger Sun följande råd:
– Låt ditt intresse styra vilket ämne du ska fokusera på! I mitt fall brann jag för carbon metabolism. Med din inriktning, försök sedan att hitta lösningar på världens stora problem och miljöutmaningar. Det ger kraft och fokus. Ingen forskar ju enbart för lönens skull, menar Sun.
Vill hjälpa underutvecklade länder
Varför det just blev utveckling av ris som blev Suns fokusområde, beror på hans brinnande intresse för ämnet (carbon metabolism) och myndigheten SIDA (Styrelsen för Internationellt Utvecklingsarbete). För ungefär 10 år sedan kom Sun i kontakt med dem och deras arbete med att hjälpa underutvecklade länder, t ex i att lösa utmaningar såsom matbrist. SIDA har stöttat Suns forskning sedan dess.
– Jag är också mycket tacksam för mitt team, och stödet från SIDA, TC4F-programmet, Vinnova, FORMAS, Lantmännen, SLU:s fakultet för naturresurser och jordbruksvetenskap och institutionen för Växtbiologi, Carl Tryggers stiftelse, BarleyFunFood-programmet, Mr. Zheng Fangs bolag och SLU Grogrund. Utan dem hade jag inte nått såhär långt!, avslutar Sun.