Göran Nordlander och Henrik Nordenhem ligger bakom forskningsidén som senare blev Conniflex – ett miljövänligt skydd mot skador av insekter.
I samband med SLU:s 40-årsjubileum fick de pris som en av de tre mest framgångsrika innovationerna sprunget från forskning vid SLU under universitetets historia. Vi har intervjuat professor Göran Nordlander om hur det hela gick till.
Göran, som i grunden forskar på insekter och gjorde sin avhandling på parasitsteklar, var 2001 programledare för forskning på snytbaggar. Forskningens mål var bland annat att försöka få till giftfria alternativ för att skydda unga plantor mot snytbaggeangrepp. Utmaningen var att förstå sig på snytbaggarnas beteende och därefter finna en beläggning att applicera på plantorna, som dels hindrade insekterna från att äta på plantan, och som också hade egenskaperna att kunna sitta kvar på, och växa med, plantan under de två första åren.
Svaret blev en flexibel beläggning med sandkorn på ytan. Efter flera försök och experiment i lab-miljö insåg Henrik, som var lab-ansvarig, och Göran att kornstorleken hade en avgörande betydelse. Riktigt fina sandkorn hamnade nämligen mellan käkarna på snytbaggarna, vilket irriterade dem och fick dem att avstå från att äta plantorna.
Initiativ i skogsbranschen bidrog till framgången
Det traditionella skyddet av plantor med insektsgifter var långt ifrån optimal med tanke på arbetsmiljön för skogsplantörerna och miljön i naturen. Processen att föra på den miljövänliga beläggningen på plantorna som Göran och Henrik tagit fram krävde dock en maskinutrustning i plantskolan som var kostsam. Från början gick därför utvecklingen trögt men när styrelseordföranden för Sveaskog 2007 deklarerade att man ville skapa ett insekticidfritt skogsbruk tog det hela ordentlig fart. Kring 2010 var storskalig produktion av Conniflex-skyddade plantor i full gång och antalet produktionsanläggningar har sedan ökat snabbt.
Samverkan med näringen i ett tidigt skede av forskningen är en förutsättning
Göran, som ser sig som forskare och inte entreprenör, hade en bakgrund från Statens växtskyddsanstalt och funderade tidigt på hur hans forskning skulle kunna landa i praktiska resultat. Det var viktigt att forskningen blev något mer än vetenskapliga publikationer – att göra skogsbruket insekticidfritt var en stark drivkraft. Därför var ett samarbete med skogsnäringen mycket angeläget, redan i ett tidigt skede av forskningen. Göran och Henrik är också glada över att produkten blivit banbrytande och bidragit till att det nu kommit flera andra miljöanpassade beläggningar med motsvarande egenskaper – vilket påskyndat resan mot ett insekticidfritt skogsbruk (där vi nu hunnit mer än halvvägs till målet!).
Görans bästa tips till dig som vill ta din forskning till samhället
– Det är bra att ha en dialog med praktiken redan från början, för då riktas forskningen in på relevanta frågor och kan bli till ett bra samarbete utan att bli uppdragsforskning. Kontakterna med näringen är stimulerande och ger stor uppskattning om samarbetet fungerar. Detta är en dimension som kan vara väldigt utvecklande för en forskare utöver den rent vetenskapliga publiceringen, säger Göran.
SLU Holding bidrog med stöd kring finansiering
SLU Holding fanns med i ett tidigt skede och stöttade Conniflex i finansieringsfrågor. Förutom att SLU Holding direkt bidrog med finansiering, fanns även tillgång till olika finansieringsnätverk.
– SLU Holding bidrog också med förståelse för hur man tar ett resultat till samhället och hjälpte till med kompetensutveckling inom bland annat patent, säger Göran.
Göran är idag professor i entomologi (vetenskapen om insekter) vid Institutionen för ekologi på SLU i Uppsala.
– Jag funderar just nu på att gå i pension men det dyker upp för mycket spännande hela tiden, så vi får väl se…, avslutar Göran.