Gensläckningsteknik och enzymteknologi är nyckelbegrepp för Ramesh Vetukuri vid SLU:s institution för växtförädling. Ramesh forskargrupp fick ta emot såväl 2024 års innovationspris som ett tillväxtpris från SLU Alnarp och Sparbanken Skåne. Med stöd av bland andra SLU Holding hoppas han nå sitt mål – att hans banbrytande forskning inom några år kommer till praktisk användning ute på marknaden.
Världen över tampas livsmedelsproduktionen med olika växtsjukdomar som kan hota hela skördar. Och eftersom matförsörjningen behöver tryggas, måste stora mängder växtskyddsmedel användas.
– Men traditionella bekämpningsmedel är ofta antingen inte ekologiskt hållbara, inte tillräckligt effektiva eller väldigt dyra, säger Ramesh Vetukuri.
Ramesh Vetukuri använder den VLP-teknologi som utvecklats i hans forskargrupp av kollegan Naga Charan Konakalla. VLP står för ”virusliknande partiklar” – stabila små proteinburar som till sitt yttre liknar virus, men som saknar egen arvsmassa. Så istället för att infektera plantor, kan dessa partiklars innehåll till exempel vara ett dubbelsträngat RNA (dsRNA) som sprayas på och tas upp av exempelvis potatisplantor för att bekämpa sjukdomar som bladmögel.
– Det här fungerar ungefär som ett vaccin, och metoden är framgångsrik i labbmiljö.
Det kallas sprutinducerad gensläckningsteknik, när dsRNA på detta sätt tas upp av växterna och med stor precision blockerar skadegörarens gener och därmed hindrar angreppen. Metoden med sådana här biopesticider som är helt biologiskt nedbrytbara skulle mycket kraftigt kunna minska behovet av icke hållbara bekämpningsmedel. Och det ligger väldigt väl i tiden – inom EU finns ambitionen att till år 2030 halvera riskerna med och användningen av växtskyddsmedel, jämfört med tiden kring 2015.
– Nästa säsong fortsätter forskningen med fältförsök utomhus. Hittar vi sätt att massproducera dsRNA, så kan det i nästa steg relativt enkelt skräddarsys för att hållbart bekämpa olika sjukdomar hos många sorters grödor. Det skulle gå mycket snabbare att vidareutveckla och anpassa dsRNA som biopesticid än att till exempel genmodifiera grödor för att göra dem resistenta mot angrepp. Odlare över hela världen skulle nog vara intresserade!
Tillsammans med Naga Charan Konakalla forskar Ramesh Vetukuri också kring metoder att använda VLP-teknologin för enzymproduktion; forskning som juryn i Skåne beskrev som ”a true understanding of the potential of deep tech and science for application within an industry of great commercial importance”.
Enzymer kan användas för att skydda växter mot olika sjukdomar, öka deras näringsupptag eller förbättra jordens kvalitet.
– Men istället för att använda hela enzymer utforskar vi hur vi kan kombinera just de aktiva enzymdelarna med virusliknande partiklar (VLPs). Genom att nyttja den här innovativa strategin kan vi kraftigt minska produktionskostnaderna, samtidigt som vi ökar effektiviteten.
Ramesh Vetukuris forskning finansieras av FORMAS, Novo Nordisk Foundation, SSF, Crafoordstiftelsen och Partnerskap Alnarp. Om han framöver kommer att dela sin tid mellan att vara forskare och företagare, eller om han ska sälja sina idéer till redan etablerade företag i branschen återstår att se.
– Men oavsett så är mitt mål att bidra med minst en produkt på den kommersiella marknaden, där den verkligen kommer till nytta! Det produceras ju så mycket kunskap på universiteten, men det gäller att skapa de praktiska tillämpningarna också. Jag kan se framför mig att teknikerna att precisionsdistribuera ämnen med VLP-teknologi skulle kunna användas också inom till exempel skräddarsydd vård och för att förbättra processer inom livsmedelsindustrin.
En patentansökan är redan inlämnad, och två till är på gång. Inom EU finns ännu ingen klassificering för den typ av biopesticid som Ramesh Vetukuri håller på att ta fram. Men förhoppningsvis finns en sådan klassificering på plats inom några år; parallellt med att den första produkten kan vara färdig att kommersialisera.
– SLU Holding har guidat mig igenom alla steg på vägen hittills, och de har varit till stor hjälp för att överbrygga avståndet mellan akademi och näringsliv. För jag är ju visserligen bra på forskning, men strategierna för företagande och marknadsföring är helt okänd terräng för mig!
Nyttiga bakterier hjälper grödor att klara torkstress
Ramesh Vetukuri ger studenter frihet att tänka utanför ramarna
Kontakta oss via kontaktformuläret– eller hör av dig direkt till någon av våra medarbetare.
Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!
