Den som vill lära nytt och utvecklas behöver experimentera och testa gränser. Andelsjordbruket Alnarps agroekologiska gård på SLU:s campus i Alnarp började 2021 med fyra frustrerade studenter som tyckte att teoretisk agroekologi inte räckte. Nu har projektet växt till en ideell förening med fyra halvtidsanställda och 300 volontärer. Gården lyfts fram som en av de 50 främsta inom agroekologi i EU, och har direktkommunikation med EU-kommissionen om framtidens hållbara jordbruk.

– Det är så mörkt på så många sätt i världen nu. Vi behöver positiva, lysande exempel på att det går att göra skillnad kring något så viktigt som vad vi äter varje dag, säger Marie-Claire Feller, community manager på Alnarps agroekologiska gård. Projektet var nytt när hon började sina masterstudier vid SLU.

Gårdens läge på campus inbjuder till att kombinera odlingar med forskningsprojekt. Ett masterarbete har visat att jordhälsan mätbart förbättrades när marken brukades enligt agroekologiska principer, såsom minimal jordbearbetning och med en mångfald av grödor. Resultatet presenterades för världen bland annat vid FAO:s World Food Forum i Rom 2024.

2025 listades Alnarps agroekologiska gård som en av Europas ”Top 50 Farmers” på plattformen med samma namn. Top 50 Farmers vill stödja och lyfta fram regenerativa lantbruk som leder omställningen mot långsiktig hållbarhet.

– Vi behöver fler gårdar liknande vår, för att motivera och visa för unga människor vad som är möjligt!

En praktik och en filosofi

Agroekologi är både ett sätt att bedriva lantbruk och ett sätt att tänka och leva. En praktik och en filosofi kring den matsuveränitet och resiliens som kan följa med småskalig och närproducerad mat. Målet är hållbara livsmedelssystem, med både ekosystem i balans och social rättvisa för människorna som arbetar med matproduktionen.

– Nicholas Jakobsson på SLU Holding var en av våra tidigaste supportrar, som alltid har uppmuntrat oss att följa entreprenörsandan i det vi gör. Han har introducerat oss för olika nätverk, hjälpt oss att förhandla om marken vi använder, och gett tips om var och hur vi kan söka olika ekonomiska stöd, säger Marie-Claire.

Alnarps agroekologiska gård har med denna stöttning från SLU Holding lyckats få viss finansiering för sina kurser och workshops. Men gården är alldeles för liten och diversifierad för att kunna få del av EU:s jordbruksstöd för själva produktionen. Marie-Claire Feller konstaterar att mycket behöver förändras i samhället innan det går att få betalt för allt som agroekologiska gårdar bidrar med.

– Vi har inte förutsättningar att bli ekonomiskt bärkraftiga. Målet är istället att Alnarps agroekologiska gård ska bli en integrerad del av SLU:s struktur, som en inspirerande förebild. Vi vill vara en säkrad fristad för forskning och undervisning tillsvidare, och en plats för agroekologiska experiment och tänjande på gränser. Ett ställe som kommande generationer av passionerade studenter tar över efter dem som rustats med både teoretiska och praktiska kunskaper och insikter här.

Idag säljer Alnarps ekologiska gård sin skörd från ett halvt hektar mark till de drygt 80 hushåll som varje vecka hämtar sina förhandsbetalada lådor med en mångfald av lokalodlade grönsaker, frukter och blommor. Såväl SLU-anställda som barnfamiljer och äldre från området kring Lund och Malmö är kunder. Marie-Claire Feller ser att framtiden finns i en balans mellan storskaligt och småskaligt.

– De gårdar som ökar i antal i Sverige idag är just de riktigt stora och de riktigt små. Agroekologisk odling passar nog allra bäst på en sådan plats som där vi är; i utkanten av storstadsområden, där det finns många köpare som vill stötta sådana här projekt.

En god spiral

En förhoppning framåt är att integrera djur i produktionen på Alnarps agroekologiska gård, och på sikt kunna erbjuda ägg och kanske också kött.
– En fantastisk sak är att över hälften av studenterna som arbetar här inte har någon jordbruksbakgrund, men vill engagera sig och lära sig. På det sättet blir verksamheten väldigt tvärvetenskaplig, och vi tror att förändringar i samhället sker bäst på bred front. Vårt projekt handlar om så mycket mer än mat. Allt är som en spiral, där det ena ger det andra, säger Marie-Claire.

Och det är en god spiral som Alnarps agroekologiska gård har hamnat i. Kontakter, nätverkande och mycket ideellt arbete har lett fram till den position de har idag.

– När jag läste till min kandidatexamen i Nederländerna engagerade jag mig i Youth Slow Food, och höll kontakten med en vän som sedan blev ordförande i Slow Food International. När de bjöds in till en Youth policy dialogue vid EU:s generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling blev jag kontaktad.

Europas jordbruk står på spel

På den vägen är det. När vi pratas vid har Marie-Claire nyligen varit på möten på EU-kommissionen i Bryssel. En nyckelplats för förändringar på systemnivå.

– Det är svårt att veta hur stort avtryck vi verkligen gör, men när vi träffar beslutsfattare känns det att de tar våra inspel på allvar. Och EU:s jordbrukskommissionär har lovat att komma och besöka Alnarps agroekologiska gård, så jag hoppas att det blir så!

Marie-Claire känner att insikten finns på EU-nivå om att vi nu är nära många viktiga och kritiska vändpunkter.

– Europas jordbruk står faktiskt på spel, för om tio år har hälften av EU:s bönder gått i pension. Om vi inte agerar kraftfullt – nu! – för att ändra spelplanen, så kommer vi att misslyckas!

Men det hon kanske ändå ser som det största som åstadkommits hittills, är hur Alnarps agroekologiska gård väldigt konkret påverkar enskilda.

– Vi har haft praktikanter här som blivit så inspirerade att de börjat plugga agroekologi på SLU. Vi skapar sociala sammanhang när vi säljer på marknader och bjuder in till festivaler. Vi har blivit en rörelse som verkligen spelar roll i människors liv.

Läs mer

Alnarp Ecology Farms hemsida